Vision för en ny forskningsstation

På Stora Karlsö finns en lång tradition av forskning om havsfåglar och Östersjöns ekologi, forskning som de senaste åren har tagit utforskat helt nya möjligheter och nu ligger i forskningens framkant med hjälp ny teknik och ai. Nu finns ett stort behov av nya ändamålsenliga lokaler för att svara upp till det och framtidens möjligheter. Baltic Seabird Centre är visionen om en ny forskningsstation på Stora Karlsö och ett nav för världsledande forskning i gränslandet mellan ekologi och teknikvetenskap.

På Stora Karlsö finns inte bara Östersjöns största havsfågelkolonier. Här bedrivs också världsunik ekologisk forskning där bland annat Artificiell Intelligens (AI) spelar en allt viktigare roll. Under de senaste tio åren har forskningen på Stora Karlsö kraftigt expanderat och såväl fältarbete som övriga vetenskaplig verksamhet har långsiktig finansiering. I dagsläget saknas dock en sammanhållen infrastruktur för att kunna ta den expanderande och alltmer tekniskt drivna forskningen vidare till nästa nivå. Karlsö Jagt- och Djurskyddsförening har därför i samarbete med de forskande universiteten utvecklat planer på Baltic Seabird Centre – ett nav för världsledande forskning i gränslandet mellan ekologi och teknikvetenskap.

Baltic Seabird Centre kommer att ge forskarna på Stora Karlsö tillgång till moderna datornätverk, datalagring, beräkningsverktyg och kommunikationskanaler samt även till logi, arbetsutrymmen och möteslokaler. Vid en realisering av projektet kommer grunden att läggas för såväl banbrytande forskning, utbildning av nästa generations miljöengagerade ekologer och datavetare, och unika kunskapsunderlag för framtidens miljöförvaltning.

Bättre förståelse för de komplexa utmaningarna i Östersjön

Syftet med Baltic Seabird Centre är att kunna ta nästa steg i studierna om havsfåglarna och deras livsmiljö i Östersjön. Forskningen står inför ett avgörande teknikskifte – där nya sensorer, beräkningsinfrastruktur och datakommunikation inte bara kan bidra med ny kunskap om havsfåglarna, utan även kunskap och verktyg för att förvalta Östersjöns ekosystem. Specifikt kommer Baltic Seabird Centre hjälpa till att svara på följande frågor:

• Hur kan vi utveckla utveckla automatiserade metoder (med sensorer och AI) för standardiserade observationsstudier av havsfåglar?
• Hur stor är den individuella variationen i havsfåglars respons på miljöförändringar och hur utvecklas och upprätthålls individuella strategier?
• Kan system med realtidsanalys av fåglarnas beteenden användas för att göra prognoser om det marina ekosystemets utveckling?
• Kan data från fåglarna användas för att informera beslutsfattare inom miljöförvaltningen, exempelvis i fråga om fredade fiskezoner i närheten av fågelkolonin?
• Hur kan tekniken generaliseras och spridas till flera arter, exempelvis ejder, gråsäl och havsörn?

Med Baltic Seabird Centre läggs grunden för banbrytande forskning och utbildning av nästa generations ekologer och datavetare. Därutöver har Stora Karlsö potentialen att bli ett ständigt uppkopplat ekologiskt informationscenter, där havsfåglarna bidrar till både förståelse och engagemang för de komplexa utmaningar som Östersjön står inför.

Nybyggnation och ombyggnation

Ritning över tilltänkt nybyggnation för logi, arbetsplatser och möteslokaler, på den plats där nuvarande byggnad Bergshyddan står. Plan med konceptbilder. Arkitekt: Daniel Heilborn. (Klicka för större bild)

Baltic Seabird Centre utgörs av två byggnader, dels en nybyggnation för logi, arbetsplatser och möteslokaler inbegripet den senaste tekniken för datanätverk och datakommunikation, dels en ombyggnation av en redan befintlig byggnad i anslutning till Karlsö Auk Lab för möjliggörandet av datalagring och beräkningskraft.

Eftersom Stora Karlsö är en geografiskt isolerad, känslig och skyddad naturmiljö ställs stora hållbarhetskrav på all tilltänkt nybyggnation. Baltic Seabird Centre integerar därför tekniska lösningar i framkant såsom smart styrteknik för minimerad elförbrukning och solceller samt batterilagring som täcker energibehovet för all befintlig och planerad verksamhet. Toaletter med förbränningsteknik och ett urintorkningssystem (framtaget vid SLU) minimerar påverkan från avlopp på Stora Karlsö och det känsliga ekosystemet. Den nya boende- och workshopdelen byggs på plintar för att minska användningen av betong.

Ritning över planerad ombyggnation av befintlig byggnad i anslutning till Karlsö Auk Lab. Teknik-och kontorsdel, plan med konceptbilder (klicka för större bild).

Stora möjligheter

Med en allt djupare integrering av ny teknik finns det potential att i grunden förändra och förfina den vetenskapliga kunskapsinsamlingen om havsfåglarna och deras livsmiljö. Genom att exempelvis kombinera kontinuerlig kameraövervakning med den senaste AI-tekniken – olika typer av datorseendemodeller – kan stora datamängder analyseras kontinuerligt och med hög precision.

Havsfåglar utgör en unik länk mellan ekosystemen på land och i havet – och med ny teknik kan förståelsen för denna koppling stärkas och användas strategiskt för hållbara åtgärder för havsmiljön. Genom att använda dataloggrar fästa på fåglarna har vi redan en grundförståelse för deras födosökningsområden till havs. Med information från fåglarna i realtid om tillgången och kvaliteten på fisk kan Baltic Seabird Centre ge direkt underlag till fiskeriförvaltningen om hållbara fiskekvoter och risken för överfiske – med potentiella samhällsvinster långt bortom sillgrisslorna och Stora Karlsö.

För bara tio år sedan satt forskarna med kikare och anteckningsbok och noterade fåglarnas beteende på klippkanten. Inom fem år kan närvaron, rörelserna och beteenden hos hundratals fåglar registreras automatiskt, samtidigt som deras livsmiljö i havet och på land kontinuerligt  analyseras av olika sensorer. Dataströmmarna som i Baltic Seabird Centre kommer att genereras genom sensorer, AI-analyser och blixtsnabb kommunikation kan bidra till en kunskap och förståelse av fåglarna och deras livsmiljöer som för bara ett decennium sedan var bortom våra vildaste fantasier. Utöver kunskapen om fåglarnas liv kan de också bidra till detaljerade och aktuella underlag för att med stor precision förvalta de känsliga ekosystemen.

Budget och tidsplan

Projektets totalbudget är på 12 miljoner kronor. En enskild finansiär skulle ha möjlighet att sätta sin prägel och namn på projektet. Flera medelstora finansiärer är en annan möjlighet. Karlsö Jagt- och Djurskyddsförening är beredd att ta på sig ansvaret för att långsiktigt äga och förvalta anläggningen, i dialog med SLU och Stockholms universitet.

Tillståndsprocessen för Baltic Seabird Centre är påbörjad och entreprenaden skulle kunna påbörjas sensommaren 2025, med en invigning våren 2026.