Bland de minsta fåglarna finns några av de häftigaste arterna! Rosenfinken (Carpodacus erythrinus) och höksångaren (Sylvia nisoria) tillhör de kanske mest ”efterfrågade” småfåglarna när gästande ornitologer finkammar Stora Karlsö. Båda arterna är skönsjungande, vackra och ganska sällsynta, åtminstone sett med fastlandsögon. Den karmosinfärgade rosenfinken, som övervintrar på den indiska subkontinenten, sitter ofta väl exponerad i en enbusktopp och sjunger sin smittande hälsningsfras ”Pleased to meet you!”.

Den skygga och tillbakadragna rödlistade höksångaren sitter däremot vanligen djupt inne i ett snår och varnar med sitt hårda mopedsmattrande läte, men under slutet av maj gör den vidlyftiga flyktuppvisningar. Då får den pladdrande, porlande sylviasången nästan flöda över av vårkänslor och hanen sitter vid den tiden ofta helt öppet i en busktopp och visar upp sitt vackra, tvärvattrade bröst och sitt illgula ”hököga”. Praktfullt! De likaledes rödlistade sällsyntheterna lundsångaren (Phylloscopus trochiloides) och mindre flugsnapparen (Ficedula parva) häckar faktiskt då och då på Stora Karlsö, den senare senast sommaren 2005.

Samtliga i Sverige förekommande fyra arter av höksångarens fränder inom släktet Sylvia häckar på Stora Karlsö, det vill säga trädgårdssångare (Sylvia borin), svarthätta (Sylvia atricapilla), törnsångare (Sylvia communis) och ärtsångare (Sylvia curruca), alla goda och högljudda sångare. Detsamma kan sägas om härmsångaren (Hippolais icterina), som häckar med några få par på ön.

Lundsångaren (Phylloscopus trochiloides) är årlig vårgäst och häckar vissa år.